Konserveringsmedel i kosmetika: fenoxietanol, MI och formaldehydavgivare

Konserveringsmedel håller kosmetika fri från bakterier, jäst och mögel, som kan orsaka hud- och ögoninfektioner. De flesta, som fenoxietanol, är säkra i de halter som är tillåtna, även om några orsakar allergi hos vissa människor. Metylisotiazolinon (MI) och formaldehydavgivare är de du ska hålla utkik efter om du har känslig eller allergibenägen hud.

Varför behöver kosmetika konserveringsmedel?

Krämer, lotioner, schampon och geler består mestadels av vatten, och varje gång du doppar fingrarna i en burk eller lämnar en flaska öppen i ett varmt badrum kommer mikroorganismer in. Utan konserveringsmedel kan de föröka sig snabbt. Förorenade produkter, särskilt ögonprodukter, har orsakat allvarliga infektioner.

Konserveringsmedel kan också brytas ned med tiden, särskilt av värme eller fukt. Därför spelar förvaringen och tiden sedan öppnandet lika stor roll som ingredienslistan.

Vanliga konserveringsmedel och deras regulatoriska status

I EU får bara ämnen på en godkänd lista användas som konserveringsmedel, vart och ett med en högsta tillåtna halt och ibland extra villkor. Här är de du oftast ser:

Ingredienser som ethylhexylglycerin och caprylyl glycol tillsätts ofta för att förstärka ett konserveringssystem, så att varumärken kan använda lägre halter av klassiska konserveringsmedel. Parabener har en egen guide: är parabener säkra?

Är fenoxietanol säkert?

Fenoxietanol är ett av de mest använda konserveringsmedlen i hudvård. EU:s regler tillåter det upp till 1 % av den färdiga produkten, och EU:s vetenskapliga rådgivare har dragit slutsatsen att det är säkert på den nivån, även i produkter för barn. Allergiska reaktioner mot det är ovanliga, men det kan svida på skadad eller mycket känslig hud.

Ingrediensskannrar, Green Point inräknat, flaggar fenoxietanol som Reglerat och Konserveringsmedel eftersom det har en lagstadgad haltgräns. Det handlar om att använda det inom säkra gränser, inte om bevis för att din fuktkräm är skadlig.

Allergi mot metylisotiazolinon

I början av 2010-talet såg hudläkare i Europa en kraftig ökning av kontaktallergi mot metylisotiazolinon, efter att det blivit vanligt i krämer, våtservetter och andra produkter som lämnas kvar på huden. Efter en granskning av sin vetenskapliga kommitté förbjöd EU MI i kosmetika som lämnas kvar på huden från 2017 och begränsade det från 2018 till 0,0015 % i produkter som sköljs bort.

MI-allergi visar sig vanligtvis som ett kliande, rött utslag, ofta i ansiktet, på ögonlocken, på händerna eller, vid våtservetter, i blöjområdet. När du väl är allergisk kan även små mängder utlösa det, och det kan också finnas i hushållsprodukter som rengöringsmedel och färg. Om du är allergisk bör du undvika både methylisothiazolinone och methylchloroisothiazolinone.

Formaldehydavgivare i schampo och duschkräm

Formaldehydavgivare är konserveringsmedel som långsamt avger små mängder formaldehyd, vilket håller mikrober i schack. Vanliga är DMDM hydantoin, imidazolidinyl urea och diazolidinyl urea, som ofta finns i schampon och duschkrämer.

Formaldehyd i sig är ett välkänt hudallergen. Avgivare är tillåtna inom gränser, men produkter i EU måste numera bära varningen ”releases formaldehyde” när den avgivna formaldehydhalten överstiger 0,001 %. Personer med formaldehydallergi rekommenderas oftast att undvika avgivare helt.

Konserveringsfri hudvård: avvägningarna

”Konserveringsfri” låter skonsammare, men en vattenbaserad produkt utan ett fungerande konserveringssystem kan snabbt bli förorenad. Produkter som verkligen hoppar över konserveringsmedel förlitar sig oftast på något annat:

• Vattenfria formuleringar som oljor, balsam och pulver, där mikrober har svårt att växa.
• Airless-pumpar eller förpackningar för engångsbruk, som håller fingrar och luft borta.
• Multifunktionella ingredienser som också har antimikrobiell effekt, även om de inte kallas konserveringsmedel.
• Kort hållbarhet, ibland med förvaring i kyl.

Om du reagerar på ett specifikt konserveringsmedel är det ofta mer användbart att undvika just den ingrediensen än att undvika konserveringsmedel i allmänhet. Doftämnen är en annan vanlig orsak till reaktioner. Läs vår guide om doftallergener i kosmetika.

Vad betyder PAO-symbolen?

Symbolen för hållbarhet efter öppnande (period-after-opening) är en liten öppen burk med ett tal och ett ”M”, som 6M eller 12M. Den talar om hur många månader produkten håller sig bra efter att du först har öppnat den. I EU krävs den på produkter som håller längre än 30 månader oöppnade. I USA är bäst före-datum på kosmetika inte lagstadgade.

För att läsa resten av etiketten kan du se vår guide om hur du läser en ingredienslista för kosmetika.